carinatjuhlin -

Allergi

Jag måste bara dokumentera detta... Sommaren 2013 är jag i stort sätt helt oberörd av min allergi... Och jag kan knappt förstå att det är sant. Det är som en helt ny värld har öppnat sig. Det jag minns från somrar från förr är, svullna rödspräckta ögon, kliande näsa och bara en grinig carina helt enkelt. Italienresan då jag var 6-7 år där pappa fick gå och bära runt mig för att jag inte orkade varken titta eller vara vaken, ja denna enorma trötthet som infinner sig mellan mitten på juni och mitten på juli varje år. En sjuklig trötthet som gör att man kan sova dygnet runt utan problem, som gör att man får stanna bilen ibland, även om man bara ska åka inom stan, för att man helt enkelt inte orkar hålla upp ögonen. Det här är ju egentligen ingenting för folk men för mig som får avnjuta min första sommar i hela mitt liv är det enormt stort! Det är så mycket som min hjärna är inställd på, att inte gå i gräs, absolut inte sitta på gräset, helst vara inne så mycket som möjligt, helst ta bilen till jobbet även om det bara är 1 km, sitta inne själv och äta frukosten, lunchen eller kvällsmaten medan de andra sitter ute, för att undvika att göra de svullna ögonen helt igensvullna... Ja listan blir lång. Men för första gången har jag plockat blommor på midsommar, haft picknick i gräset i solen, gått igenom högt gräs till sjön... Inte behövt undvika som jag alltid gjort förr. Detta inlägg är endast för mig själv, för att jag ska komma ihåg hur det var och hur det blev. Sommaren 2013. Tack vare vaccinet grasax. Tack!

2013-07-01 @ 10:33:09 Permalink Kommentarer (0) Trackbacks ()

Barnvakt!

Ja ÄNTLIGEN är sommaren här, som jag har längtat! Jag inleder den med att få veta att det blir en omtenta för mig i augusti. Men jag är nöjd ändå, för det är den absolut första omtentan jag får och med tanke på hur mycket som har gått emot mig under den här kursen så var det väl nu, om nångång, som jag skulle få en omtenta.

Jag inleder även sommaren med att umgås med alla små knoddar som jag missat så mycket tid med! Förra måndagen var det Moamys som stod på schemat medan mamman skulle springa vårruset. Moa har blivit så himla stor och det var så roligt att umgås med henne och kunna ställa frågor som man numera fick bra svar på från henne. Om inte med ett ja eller nej så med ett tecken. Ja, lilla Moa kan ju lite teckenspråk och det är så rart med hennes små händer och det är så mycket lättare för henne att använda teckenspråket än att prata, vilket ju faktiskt är mycket svårare att lära sig. Moa och jag myste i lekparken och sedan tog vi en promenad innan vi gick för att se alla löpare.

Idag var det Alva-Jo och Lova-Li som stod på schemat och lika mysigt och roligt var det idag. Vi inledde dagen med lite lek med dockhuset därefter var det fika med munkar som Jois hade valt. Sen blev det lek med barbies, sandslottsbyggande i sandlådan, pannkakor till middag och massa mer lek. Tänk att alla de där små liven har sååå stora personligheter! Så härligt att se! Så tack Moa, Jois och Lova-Li för all glädje ni ger!

2012-06-14 @ 21:15:38 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

En liten uppdatering...

Vi fick tillbaka bilen, exakt 1 månad senare... med vinterdäck och körförbud. Vi besiktigade ju bilen dagarna före Arla körde på oss och fick 1 månad på oss att fixa något med bromsarna innan den 10/5, men vi hann ju inte få tillbaka bilen innan det så nu fick det bli lite panikbyte av bromsar och däck innan onsdag då min snälle far förhoppningsvis hinner in med bilen så vi slipper att göra en helt ny ombes. Rörigt blev det med alltihop må jag säga!

Idag vaknade jag till en solig dag, gick upp 6:30 och tog mig en powerwalk med lille Clinton, rundan slutade med att jag gick första biten och sprang sista biten, så skönt att komma igång att springa lite efter frakturer och visdomstnadoperationer...:) Var sedan i skolan mellan 10:15-16:00, sen gick jag ut och sprang igen. den här gången blev det en tur ner till sjön och tillbaka, pausade dock en lååång stund nere vid klipporna i solen, hade bikinin på och hade tänkt ta mitt första dopp faktiskt men såg inte ut att vara en så bra idé vid de hala klippkanterna... så det blev till att sitta och doppa fötterna istället:)

Hemma igen var det skolböckerna som åkte fram och med dem har jag suttit till nu...

Nu är jag värd att få krypa ner i sängen så här tidigt, efter en effektiv dag.

2012-05-21 @ 21:40:09 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Obs! Klagoinlägg Obs!

Vet att folk inte vill läsa bloggar som handlar om klagomål och vill inte du det så kan jag rekommendera dig till att klicka vidare, om inte så stannar du kvar och då får du lite kunskap om hur vårt system fungerar...

Måndag den 16/4 gör jag mig färdig för att åka iväg till Karlstad medan Gustaf ska gå ut med vovven och fylla på biljettparkeringen. Efter bara en kort stund kommer G tillbaka och säger att vår bil blivit påkörd och att en kille står utanför och väntar på att vi ska köra bort bilen till dom så ska de stå för det. Killen visade sig vara från Wadköpings utbildningcenter och vi följde med honom, flyttade vår trasiga bil till deras område och skrev en skadeanmälan därefter ville han så fort som möjligt lösa vårt bilproblem genom att fixa en hyrbil till oss. Killen som hade kört på oss var nämligen en elev från Wadköpings utbildningcenter men hade praktik hos Arla och därför körde en av deras Lastbilar. Klockan blev så mycket att jag ändå inte skulle hinna till min föreläsning i Karlstad vilket gjorde att jag lika gärna kunde åka på tisdagen istället. Helt plötsligt gled vi nu runt i en volvo v50 -12, inte så pjåkigt tänkte vi. Vi skulle endast stå för bensinen och vi tyckte det hade löst sig förvånansvärt bra. Ringer länsförsäkringar och berättar att vår bil blivit påkörd och frågar vilka skyldigheter vi har.

Tisdag den 17/4 gör jag återigen mig färdig för ett nytt försök att ta mig till Kstad där jag ska på en återkontroll efter en radiusfraktur kl 15.00. Jag planerade att skjutsa G till jobbet och sedan åka för att vara i Kstad skapligt så att jag hade dagen på mig att handla och göra andra ärenden innan sjukan. När G sitter redo med ytterkläderna på och jag står och knyter mina skor ringer telefonen. Det är killen som hjälpt oss att fixa hyrbilen som säger att vi nu hade lite problem, hyrbilen de fixat åt oss kunde de inte alls stå för så den skulle så fort som möjligt tillbaka till hyrfirman. Han berättade även att alltihop skulle gå på Arlas försäkring då det var deras lastbil som körde på oss. G fick nu stanna hemma ifrån jobbet för att vi var tvungna att ringa till Arla och fråga om de kunde stå för någon hyrbil. Killen vi fick kontakt med visste dock inget om detta utan skulle återkomma lite senare, kl var nu ca 8:30.

Kl 13:00 ringer vi tillbaka till arla för att fråga om de tagit reda på hur det skulle bli med hyrbilen då vi inte visste om vi behövde lämna tillbaka den eller om den bara kunde skrivas över på arla. De visste fortfarande ingenting utan skulle ringa upp efter en halvtimma då det skulle komma in en kille som kunde det här. Snart nog efter samtalet med arla ringer Wadköping tillbaka och frågar om vi lämnat in bilen ännu. Vi berättar att vi väntar på svar från arla men då säger wadköpingskillen att bilen måste tillbaka på en gång.

Jag börjar med att ringa sjukhuset i Kstad för att avboka min tid då jag insett att jag inte skulle hinna dit den här dagen heller. Får en ny tid den 3/5 vilken jag tackar ja till mitt i all röra innan jag kommer på att det är i samma veva som jag ska göra min tandoperation… Vi kör därefter ut bilen till hyrfirman som ligger utanför Örebro och får sedan gå därifrån tillbaka hem. Inte det att det är otroligt långt… det är ca 5 km men bara det att ingen ens kunde erbjuda oss att betala transporten hem gjorde oss sura. Medan vi knallade från Hyrbilsfirman så körde wadköpingskillen vidare vår bil från deras område till Arla och påstod att de skulle stå för inlämnadet av bilen till en verkstad. På kvällen ringer vi en kille på arla och berättar vårt missnöje och vad vi missar pga det här. Han kunde inte göra annat än beklaga men berättar att vi har rätt till hyrbil när alla papper är klara men då skulle vi få stå för 1/3 av kmpriset. Vi fick dessutom veta att skadeanmälan vi skrivit ännu inte var inskickad utan låg hos Arla och skulle kompletteras med något så ca 22.00 på kvällen kommer killen från Arla och lämnar över skadeanmälan till oss.

Jag ringer pappa för att fråga om det finns någon möjlighet att få låna bil av dem men oturligt nog skulle deras bilar besiktigas. Ringer även länsförsäkringar under dagen för att höra om vi har några rättigheter i det hela.

18/4 onsdag: Har redan insett att jag inte skulle kunna ta mig till Kstad den här dagen heller då G skulle jobba heldag och vi har en hund att ta hand om. Därmed missar jag ytterligare en föreläsning. Tar därför en tur på stan med syster och Moa och försöker tänka på annat än bilproblemet. Skickar iväg ett mejl till hösta ”chefen” på arla och berättar hur det här påverkar oss.

19/4 torsdag: Sätter mig och ringer länsförsäkringar igen de berättar då att de inte fått in någon skadeanmälan och då jag säger att papprena säkert inte kommit in än då de skickats kvällen innan säger hon att det bör göras per telefon också, varför har de då inte nämnt det de 2 gångerna vi pratat med dom tidigare under veckan?

20/4 fredag, ytterligare en dag då jag missar en föreläsning, hade tänkt åka den här dagen men då det skulle betyda 24 timmars tid och 400 kr istället för 6 timmars tid och 200 kr för 4 timmars föreläsning valde jag själv att hoppa den. Istället ringer jag till Arlas huvudkontor och frågar om vi inte kan få något i ersättning för allt det här, blir då kopplad till ”chefen” jag skrivit mejlet till 2 dgr tidigare. Han berättar att han läst mitt mejl (men dock inte svarat?) och han inte kan göra annat än beklaga… men att vi ska få en hyrbil om vi står för 1/3 av kmpriset. 21/4 inget nytt 22/4 Mamma och pappa har nu besiktigat bilarna och kan låna ut en till oss, de måste dock åka 16 mil totalt för att överlämna den… men tack snälla ni för lånet och för att ni körde den till Örebro, vad hade vi gjort utan er?

Jag kan nu ta mig till Kstad på kvällen…äntligen! Veckan går utan att vi hör något från någon… förutom SR som vill ta upp detta i radio, men vi är tveksamma.

Vi bestämmer oss för att ta en hyrbil trots att vi får betala en del och tänker oss hämta den på fredag den 27/4.

Idag 26/4… 10 dgr senare får G ett brev där det står att vi inte alls har rätt till hyrbil då kraven är att man har bil i tjänst eller att man behöver bil till och från arbetet… o där ingår tydligen inte studier?? G ringer Arla och frågar om de i af fått in bilen till verkstaden och får till svar ”den ska ni lämna in själva” , kunde de inte ringt och talat om det då?

Så nu måste G ta sig ut till Arla för att hämta vår bil och köra den till lillån och sedan ta sig hem därifrån…

Detta har resulterat i att vi missat 3 föreläsningar, information om utlandsstudier, 1 dags arbete, 1 sjukhustid vi har ringt en sjuhelvetes massa samtal, vi har fått ta oss hit och dit utan att någon bryr sig om hur vi ska ta oss mellan de olika ställena och de har gjort så vi är utan bil i några veckor minst… o vad får vi för det? Absolut ingenting… Jo de pratar om att vi ska få 25 kr per dag från försäkringen då vi betalar en försäkring på en bil vi ändå inte kan använda så de pengarna kan man ju se på hur man vill…

Jag säger bara Tack Arla och Tack Wadköpings utbildningcenter för all hjälp!

2012-04-26 @ 19:33:18 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Tur i oturen!

I torsdags gick jag äntligen och köpte mitt efterlängtade månadsträningskort,(väntat länge med det efter en tandoperation) köpte kortet kl 14, kl 15 ligger jag i en ambulans påväg till akuten, fullproppad med morfin och en stor knöl under min uppklippta tröja... väl inne på akuten blev jag nerbäddad i varma filtar efter att ha legat ute i snön, så skönt att få varma filtar! Efter röntgen kommer en läkare, ja sisådär 6 timmar efter att jag kommit in, och undrar hur det egentligen hade gått till då det inte såg så bra ut. (säger man så?) fick veta att de skulle bedöva mig, mellan själva brottet...O HELVETE VAD ONT DET GJORDE!! efter det proppade de mig med mer morfin och sedan var det 3 läkare som skulle dra armen till rätta... det var inte heller så skönt! Efter det gipsade dem och nu ska jag avvakta några dagar för att se om jag behöver opereras eller inte. Jag hoppas att jag slipper. Idag, 3 dagar senare, fick jag åka in igen för att såga bort en bit av gipset som satt alldeles för tokigt till ( som höll mig vaken mellan 2 o 7 inatt) och tur var väl det för jag fick med mig papper hem som de hade glömt ge mig i torsdags med lite gympaövningar för handen:)Tyvärr är det högerhanden och nåt som också faller sig lite "oturligt" är att jag har tenta på torsdag... men nu till turen, det är KRYSSTENTA! =) så lite tur får man allt, bara en del som ska skrivas och där får jag väl skriv så gott jag kan.

2012-03-11 @ 18:24:14 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Hög på lugnande...

Det här meddelandet skrev jag innan jag skulle in på operationen och ca 20 min efter jag svalt den läskiga "drogen"... "Nu år jag hög på lugnande...:) nervositeten försvann son en avlöning. Snurrar bli i huvudet nu... O somnas ska kille göra på fläcken... Hoppas någon meter mig in sen för jag jan kog inyöte gå sjlv :) haha billig fylla...! Det här med att dra ut tänder är ju ingen match!!:) det fixar skorpan !!! Oj jag känner mig hög som ett hus. Puss"

Haha... Kan verkligen rekommendera lugnande till den som tycker att det är otäckt. Operationen tog 45 min men kändes som 5 min. Efteråt totaldeckade jag i bilen sen sov jag hela kvällen o natten. Ställde klockan då de äckliga, blodiga kuddarna skulle bytas ut, men annars sov jag. Skulle va härligt om man kunde få lite lugnande i små doser under läkningen också:)

Det tråkiga nu är att en ny tid för nästa tand ska bokas in imorn... Suck... Jag bara lääängtar tills jag är helt bra och båda gaddarna är borta!

2012-01-18 @ 12:13:12 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Ge mig förändring!

Just nu känns allt så tungt... Det är redovisning, "förprov", operation och begravning... Och en massa plugg däremellan. Om jag tar mig ut ur min egen kropp, så kan jag se på medan du betar av det där och komma tillbaka när det är gjort... För efter de här 2 veckorna vänder det... Eller hur???

2012-01-10 @ 10:53:53 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Min semester hittills!

Äntligen kan jag också ropa: "SEMESTER!!!"

Jag är inne på min andra dag hittills... och det är sååå skönt! Igår tillbringade jag dagen hos syster och Moa, vi tog en promenad på 6,2 km, på mitten av promenaden stannade vi till på Magasin Malva, en jättemysig inredningsbutik som låg på en gård. När vi kom hem till syrran igen satte vi oss på en filt i trädgården och åt en varsin frukt därefter åkte jag hem till mor och far och gick 5 km till.

Idag hade jag och världens bästa farfar en dag tillsammans. Jag hämtade upp honom 10:30 sedan styrde vi kosan mot Fiskeboda där vi spelade minigolf, och efter att vi slagit i sista bollen i den "låsta burken" tyckte farfar att vi skulle vara lite busiga och öppna den. Så vi gjorde det och så spelade vi ett varv till:) Farfar vann första rundan så det var ju inte mer än rätt att jag skulle en chans till revanch. Sagt och gjort, jag vann andra rundan och vi slutade på en total på 86 p och 87 p där alltså farfarn vann med 1 poäng... Attans... :) Vet inte hur jag ska ta det där... att en 96-åring slår mig i minigolf, men kul hade vi!

Farfar, bör tilläggas att han är från Österåker, tyckte att det var en bra idé att han bjöd på golfen så skulle jag bjuda på lunchen...:) Det gjorde han snyggt, golfen kostade totalt 25 kr...:D Men det var det värt för det var en himla mysig dag.

Efter golfen tog vi lunchen, och när vi nästan var färdiga kom det en man med en svart hund på andra sidan bordet. Han slog sig ner där och jag tyckte att hunden var ruskigt lik min egen hund Clinton... jag satt och spanade ett tag och såg att han var enormt lik på rörelser, kroppsform och på sättet... så jag var helt enkelt tvungen att fråga vad det var för ras då jag anade att det kunde vara en brorsa till vår lille Clinton!

Han sa att hunden var av raserna golden/labbe/leonberger/setter/engelsk springer och skulle bli 6 år nu i september och var köpt ifrån Eva Sköld!

Otroligt!

Så visst var det Clintons brorsa! Helt galet! Det var verkligen en brorsa från samma kull som Clinton som vi stötte på. Vi tyckte det var lustigt allihop att vi stötte på varandra där så jag tog en massa kort på hunden och så pratade vi en lång stund! Sedan gick farfar och jag en sväng och medan farfar pratade med alla möjliga gick jag och funderade på om jag kanske skulle ha tagit mejladressen till dom med Clintons brorsa...

Farfar och jag gick sedan en sväng till hamnen och tittade på båtarna och där träffade vi dom med hunden igen och då var jag tvungen att be om mejladressen. Nu har vi bestämt att vi ska träffas så vi får se hur brorsorna reagerar på varandra!:)

Efter Fiskeboda ville farfar åka vidare till Fagerstugan så vi tog en tur dit också. Där var det fullt med folk, unga som gamla! Där fick vi en rundtur av pappas kusin Sune sedan bjöd dem på fika.

Tanken var att vi i slutet av den här dagen skulle till gravarna och plantera blommor men då vi hade så mycket annat att göra så bestämde vi att åka hem och ta gravarna en annan dag den här veckan.

När jag stannade på gården hemma hos farfar för att lämna av honom sa han "Kommer du imorgon igen?, Den här dagen gjorde vi bra, riktigt bra!"
Så jag hoppas och tror att han blev lika nöjd med dagen som jag blev!

Här kommer lite fina bilder från semestern hittills:

                                Kvällsmys...


              Tjockisen vill inte ligga i vagnen!:)

                 Vi såg får...


                Öppna, fina, fält....


                 Och kossor...


    Moas första besök i en lekpark, fler kommer det att bli, det lovar Moster!

          Matchen i full gång...

Den fina lunchen bestod av en grillad med mos... fanns inte mycket att välja på


       och till sist, Clintons fina bror!

2011-07-26 @ 18:05:04 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

SMS...

Skickade nyss ett sms till min kollega Micke...
Jag undrade bara om det var ok att jag kompar till kl 10 imorgon...

Detta fick jag till svar:

"Guds frid i sarons tempellunder!
Då skola undertecknad nedteckna en notis gällande detta
faktum i ämbetes sobra kalender så att icke någon skola förundra
sig över frökens bortanvaro. Lev väl och i yttersta
välmåga tills dess att vi åter skola sammanstråla"

Förlåt Micke för att min fråga inte var lika fint skriven...:)

2011-07-21 @ 19:45:54 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Snälla, snälla... låt mig...

Snälla snälla... låt mig komma in på den här utbildningen. När ska den annars bli av? Jag är rädd att jag börjar förstå dessa siffror jag fått till information...och nej, jag vet inte om jag vill förstå. Nej, jag vill inte.

Förstör inte mina planer...

2011-07-19 @ 22:52:21 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Jag har blivit strutad...

Har förut bara hört talas om "strutmannen" som går och lägger små strutar i folks cykelkorgar... nu har jag råkat för honom...:)

Fem fina strutar fick jag!

2011-07-17 @ 16:33:18 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Oj, oj, oj... inte blev jag så mycket klokare av det här...

Hamnade på reservplatser på alla utbildningar... vill inte riktigt säga vilka för det är så nära att man nästan skulle kunna tro att det är klart, säger folk i af... men jag vill inte ropa hej än. Man måste skicka sitt svar senast 1/8... så jag antar att jag får veta säkert den 4-5 augusti om jag kommit in eller inte...

En väntan blev till en längre väntan.... suck....

Men det som väntar på nåt gott....:)

2011-07-14 @ 16:46:52 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Imorgon...

Imorgon kan jag få beskedet...beskedet som ska bestämma hur min framtid kommer att se ut...kommer jag in, eller kommer jag inte in?
Vad händer om jag kommer in, ska jag förflytta hela mitt liv till en annan stad då?
Och om jag inte kommer in... vart ska jag styra mitt liv då?
Att ett besked kan vara ett så stort vägskäl i ens liv... hitåt...eller ditåt...? Skönt är i af att jag så gott som bestämt mig att OM jag kommer in så ska jag verkligen satsa på det!
Och med handen på hjärtat så måste jag erkänna att det här med att få bo i korridor, att få vara med på nollning och att läsa på universitet alltid har tilltalat mig. Att bli lite "utelämnad" till en helt ny stad... att få lära känna sig själv lite...Jag har alltid varit avundsjuk på folk som berättat om sin studietid och jag har aldrig riktigt varit där. Men jag vill dit. Och jag SKA dit.
För inte kan man väl skjuta på det hur länge som helst? Man ska ju hinna med så mycket mer i sitt liv... och ja, jag vet... "du är bara 25 år, du hinner"... men få in barn, utbildning på ca 3 år och förhoppningsvis hus på 4,5 år... inte så himla enkelt som man skulle kunna tro!:) Och jag vet också att man inte ska planera... men det är svårt att undvika helt...:)

Här sitter man i en ovisshet... imorgon kan det vara en självklarhet...

2011-07-13 @ 18:26:55 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Någon föds, någon dör...

** Godnatt faster **

2011-04-30 @ 09:33:56 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

.:Moa Linnea:.

Jag tänkte berätta lite kort om min underbara helg. På fredagen kom Hanna, Emelinda och Heléne hit. Vi pratade och drack lite gott sedan gick vi ner till Pitchers. Där satt vi och drack öl på uteserveringen- första gången för i år. Såklar var det väldigt gott men det var också vääääldigt kallt vilket förstörde kvällen lite, i af för mig. Men Heléne var ju så varm så hos fick sitta och värma mig... haha och jag fick ha mina svinkalla händer på hennes varma lår....:D undra hur det såg ut! Men vad gör man inte när händerna är så kalla så de nästan går av.

På lördagen var jag trött och mådde dåligt till en början, var lite febrig och hade jätteont i halsen, inte konstigt alls efter det kalla fredagskvällen. Men jag kastade i min nån tablett och sedan åte jag och G till Odensbacken. Där skulle syrran som hon så fint sa - "kasta ihop nåt att käka" det slutade med att det blev en supergod påskmiddag som serverades på framsidan ute i solen. När alla magar var mätta så satt jag och klämde lite på systers tjocka mage. Plötsligt kom första värken! Synd om systers men jag hade väldigt roligt åt Jens nervösa miner- de blev även värre när andra värken kom... haha, Susanne försökte förklara att det var ju det här de väntat på i över 9 månader men jens såg ändå inte riktigt redo ut:)

Runt 14-tiden åkte jag vidare till mina föräldrar och G åkte tillbaka till Öret för att jobba. Jag satt ute i solen och försökte krya på mig lite och ladda lite inför lördagskvällen. Vi skulle nämligen dra ihop en reunion, av en slump! Kristin ringde mig... Emelie ringde Lottie och helt plötsligt satt vi alla fyra i Katrineholms sjukhuspark... helt ensamma! Det var så kul att se er tjejer och även om vi inte setts på flera år så kändes det som igår! När vi väl satt i perken och uppdaterade oss så kommer farbror blå...såklart. Vi packade ner våra öl i en påse- som de måste ha sett- men de brydde sig inte om ölen. De undrade om vi sett den berusade kvinnan som kramade lyktstolpar. Det hade vi. Vi visade var hos stod- för hon stod ju såklart kvar i buskarna efter 3 timmar med en lång gren som hon... ja vad sjutton gjorde hon med den....? Poliserna åkte i af vidare och vi kunde fortsätta vår kväll i parken. 21.40 insåg vi att vi skulle komma in gratis på Harrys om vi hann dit innan 22. Jag valde att hoppa upp på Emelies pakethållare och Kristin valde Lotties... jag har lite dåliga erfarenheter av att sitta bakom Lottie så det kändes tryggast att sitta bakom Emelie. I full fart for vi sedan ner över det spöktomma torget och vidare till Harrys... Återigen fick man bli lite nostalgisk. Att åka på Emelies pakethållare i Katrineholm... det har man inte gjort på vääääldigt länge.

Vi trodde att vi skulle känna igen alla på Harrys... men det visade sig att vi varit borta för länge ifrån stan. Vi kände knappt igen nån. Det komiska är att förra året på påsk hoppades vi på att få se Robin Skånberg och han var nog den enda vi kände förra året. I år hoppades vi på Micke Sander... och plötsligt stod Micke Sander vi vårt bord. (Ja... vi hade faktiskt bara killkompisar när vi var yngre...=) - förutom själva gänget då... som bestod av oss:

Jag hade en jättetrevlig kväll tjejer och jag hoppas att Harrys lyckas hållas öppet till nästa påsk då vi borde ses där igen!

Men nu till det faktiskt... ja förlåt girls... men till det allra bästa!

Jag kom hem ca 03.00 på lördagsnatten... lite lagom rund under fötterna, gick och la mig och slocknade på en gång. Kl 6.00 kommer mamma in och lägger sin mobil på min kudde och säger - Titta det blev en Moa!

Jag som fortfarande är rund under fötterna förstår ju inte riktigt... jag tittar på bilden, ler, och lämnar tillbaka den. Mamma går ut och sedan inser jag ju... JAG HAR JU BLIVIT MOSTER! Min kära syster och Jens har äntligen blivit föräldrar! Åhhhh.... jag går upp och ber att få se kortet igen... sedan står jag och bara beundrar. Efter det kan jag ju såklart inte somna om. Jag går istället upp och sätter mig ute på tomten i solen. Vilken dag!

Moa Linnea föddes kl 5.19 24/4, hon var 51 cm ång och vägde 3570 gr.

Nu ville man inget annat än att få se henne, och jag vet inte hur man kan tycka om någon så mycket som man inte ens har träffat.

Bara den dagen kändes som 9 månader för mig. På kvällen kunde jag äntligen sätta mig i bilen och styra mot Odensbacken...

Välkommen Moa Linnea

Du är redan så älskad...

2011-04-27 @ 13:25:11 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()