carinatjuhlin

Äntligen kan jag också ropa: "SEMESTER!!!"

Jag är inne på min andra dag hittills... och det är sååå skönt! Igår tillbringade jag dagen hos syster och Moa, vi tog en promenad på 6,2 km, på mitten av promenaden stannade vi till på Magasin Malva, en jättemysig inredningsbutik som låg på en gård. När vi kom hem till syrran igen satte vi oss på en filt i trädgården och åt en varsin frukt därefter åkte jag hem till mor och far och gick 5 km till.

Idag hade jag och världens bästa farfar en dag tillsammans. Jag hämtade upp honom 10:30 sedan styrde vi kosan mot Fiskeboda där vi spelade minigolf, och efter att vi slagit i sista bollen i den "låsta burken" tyckte farfar att vi skulle vara lite busiga och öppna den. Så vi gjorde det och så spelade vi ett varv till:) Farfar vann första rundan så det var ju inte mer än rätt att jag skulle en chans till revanch. Sagt och gjort, jag vann andra rundan och vi slutade på en total på 86 p och 87 p där alltså farfarn vann med 1 poäng... Attans... :) Vet inte hur jag ska ta det där... att en 96-åring slår mig i minigolf, men kul hade vi!

Farfar, bör tilläggas att han är från Österåker, tyckte att det var en bra idé att han bjöd på golfen så skulle jag bjuda på lunchen...:) Det gjorde han snyggt, golfen kostade totalt 25 kr...:D Men det var det värt för det var en himla mysig dag.

Efter golfen tog vi lunchen, och när vi nästan var färdiga kom det en man med en svart hund på andra sidan bordet. Han slog sig ner där och jag tyckte att hunden var ruskigt lik min egen hund Clinton... jag satt och spanade ett tag och såg att han var enormt lik på rörelser, kroppsform och på sättet... så jag var helt enkelt tvungen att fråga vad det var för ras då jag anade att det kunde vara en brorsa till vår lille Clinton!

Han sa att hunden var av raserna golden/labbe/leonberger/setter/engelsk springer och skulle bli 6 år nu i september och var köpt ifrån Eva Sköld! 

Otroligt!

Så visst var det Clintons brorsa! Helt galet! Det var verkligen en brorsa från samma kull som Clinton som vi stötte på. Vi tyckte det var lustigt allihop att vi stötte på varandra där så jag tog en massa kort på hunden och så pratade vi en lång stund! Sedan gick farfar och jag en sväng och medan farfar pratade med alla möjliga gick jag och funderade på om jag kanske skulle ha tagit mejladressen till dom med Clintons brorsa...

Farfar och jag gick sedan en sväng till hamnen och tittade på båtarna och där träffade vi dom med hunden igen och då var jag tvungen att be om mejladressen. Nu har vi bestämt att vi ska träffas så vi får se hur brorsorna reagerar på varandra!:)

Efter Fiskeboda ville farfar åka vidare till Fagerstugan så vi tog en tur dit också. Där var det fullt med folk, unga som gamla! Där fick vi en rundtur av pappas kusin Sune sedan bjöd dem på fika.

Tanken var att vi i slutet av den här dagen skulle till gravarna och plantera blommor men då vi hade så mycket annat att göra så bestämde vi att åka hem och ta gravarna en annan dag den här veckan.

När jag stannade på gården hemma hos farfar för att lämna av honom sa han "Kommer du imorgon igen?, Den här dagen gjorde vi bra, riktigt bra!"
Så jag hoppas och tror att han blev lika nöjd med dagen som jag blev!

Här kommer lite fina bilder från semestern hittills:
 

 
                                Kvällsmys...

  
              Tjockisen vill inte ligga i vagnen!:)

 
                 Vi såg får...

  
                Öppna, fina, fält....

   
                 Och kossor...

  
    Moas första besök i en lekpark, fler kommer det att bli, det lovar Moster!

 
          Matchen i full gång...

 


 Den fina lunchen bestod av en grillad med mos... fanns inte mycket att välja på

  
       och till sist, Clintons fina bror!

Skickade nyss ett sms till min kollega Micke...
Jag undrade bara om det var ok att jag kompar till kl 10 imorgon...

Detta fick jag till svar: 

"Guds frid i sarons tempellunder!
Då skola undertecknad nedteckna en notis gällande detta 
faktum i ämbetes sobra kalender så att icke någon skola förundra
sig över frökens bortanvaro. Lev väl och i yttersta
välmåga tills dess att vi åter skola sammanstråla"


Förlåt Micke för att min fråga inte var lika fint skriven...:)
                                                 

Har förut bara hört talas om "strutmannen" som går och lägger små strutar i folks cykelkorgar... nu har jag råkat för honom...:)




Fem fina strutar fick jag!

Imorgon kan jag få beskedet...beskedet som ska bestämma hur min framtid kommer att se ut...kommer jag in, eller kommer jag inte in?
Vad händer om jag kommer in, ska jag förflytta hela mitt liv till en annan stad då?  
Och om jag inte kommer in... vart ska jag styra mitt liv då?
Att ett besked kan vara ett så stort vägskäl i ens liv... hitåt...eller ditåt...? Skönt är i af att jag så gott som bestämt mig att OM jag kommer in så ska jag verkligen satsa på det!
Och med handen på hjärtat så måste jag erkänna att det här med att få bo i korridor, att få vara med på nollning och att läsa på universitet alltid har tilltalat mig. Att bli lite "utelämnad" till en helt ny stad... att få lära känna sig själv lite...Jag har alltid varit avundsjuk på folk som berättat om sin studietid och jag har aldrig riktigt varit där. Men jag vill dit. Och jag SKA dit.
För inte kan man väl skjuta på det hur länge som helst? Man ska ju hinna med så mycket mer i sitt liv... och ja, jag vet... "du är bara 25 år, du hinner"... men få in barn, utbildning på ca 3 år och förhoppningsvis hus på 4,5 år... inte så himla enkelt som man skulle kunna tro!:) Och jag vet också att man inte ska planera... men det är svårt att undvika helt...:) 
 

Här sitter man i en ovisshet... imorgon kan det vara en självklarhet...