carinatjuhlin

För första gången på en hel månad hade jag ledigt 2 dagar i rad... o det var så lyxigt! I fredags åkte jag och G ut till Molke och drack lite öl och spelade poker, pappa vann, konstigt nog:) Men Grattis pappa i af...:)

På lördagsmorgonen åt vi en lång frukost, sedan gick jag ut på baksidan och satte mig i solen och bara njöt av ledigheten och det fina vädret. Ute kom sedan pappa med grillen och det bjöds på årets första grillade korv, något extra speciellt är det ju alltid när man grillar för första gången varje år. Sonen sprang med bollen och vi satt i solen, skönare än så kan man inte ha det.
När jag solat färdigt för den dagen så åkte jag en sväng till mormor och morfar och hälsade på och det slog mig hur gamla de har blivit, och hur skruttig min mormor har blivit bara på senaste tiden. Hemskt egentligen att man bara måste acceptera att folk blir äldre och att de själva måste acceptera att de inte längre klarar av det de vill, inte ens klarar de att ta hand om sig själva som de klarat så bra i 80 år tidigare. En dag kommer man att sitta där själv men tittar jag på min superfarfar så är jag inte ett dugg rädd för att blir gammal!=) Bara att hålla tummen att man blir som honom... nog för att jag tvivlar med tanke på mina onda höfter, knän och fötter, men man kan ju alltid hoppas att det kommer nu och så har jag haft mitt när jag sedan blir gammal!
Nog om det... från ålderdomen till födsel, efter besöket hos mormor och morfar var jag nämligen och hälsade på Cia och Henke som är nyblivna föräldrar till lilla Leo. Livet är bra märkligt! Från att hjälpa mormor till toaletten, till att trösta lille Leo på 6 veckor. Han var så liten och go. Det var mysigt att få gosa med lite bebis och man längtade än mer till att bli moster och då man kan mysa lite oftare:)

Efter alla besök åkte mamma och jag och köpte thaimat, och självklart rasade halva Österåker in. Katrineholm säger jag bara... att man aldrig kan gå ur bilen ens 5 minuter innan man stöter på en hel drös med folk man "halvkänner". För det är ju det som är så jobbigt med Katrineholm. Man känner de inte tillräckligt för att säga "hej" till, men man vet ju mycket väl vem/vilka de är och man vet också att de mycket väl vet vem jag är. Nej, tacka vet jag Örebro, här känner man dom man känner och känner inte dom man inte känner.

Hemma igen tittade vi på melodifestivalen, jag vet, skäms nästan att säga det men jag tyckte att bidragen i år var bättre än på många år och jag blir fortfarande full i skratt när jag tänker på att han "Swingfly" flyttade från New York till Stora Mellösa...där kan man snacka skillnad i folkmängd!

På söndagen sen så vaknade jag 7.45 redan, förstår inte varför jag inte kan ta riktiga sovmorgnar längre. Men jag gick upp och tog med mig lillen till skogen sedan käkade jag frukost och därefter åkte jag tillsammans med mamma och Clinton till en stor grusgrop, där det var mer snö kvar än vad vi trodde. Och jag hade himla roligt! Vet nte när jag skrattade så mycket senast... Och jag måste ju såklart dela med mig av det roliga.

Måste ju lägga till också att jag drog upp kameran väldigt sent så tyvärr har ni missat hälften av det roliga:)